Sen var månaden här. Den vi inte ville skulle komma. Månaden då allt skulle ta slut. 

Jobbet gick bra. Jag började komma in i det. Vi skulle på mässa. Samma vecka som sista. Vi var på mässan på torsdagen. Efter skjutsade de mig till kön. Möttes av Ida och Elise. Fick mitt nummer, fick min plats hos Ida och Elise. Jag var hungrig, de var hungriga. Hade väntat på mig. Vi gick och åt tillsammans med Sandra och Jejje, hade jättekul. Allt var jättekul. Skrattade. Vi sköt bort tanken på morgondagen och bara hade trevligt. Linnéa blev min vänsteraxel. 

När så nästa dag kom väcktes vi av en lövblåsare strax innan klockan sex på morgonen. Kallt. Men trots allt mysigt att sova framför ingången till Grönan. Hade en orolig känsla i magen. Det var jobbigt. Svt kom och tröck upp en kamera i ansiktet på mig. Insläppet var det finaste. 300 pers och lite till gick stillsamt in, hand i hand. Vi fick plats längst fram. Grät hela konserten. Stod bredvid Linn. Förlåt för att min gråt säkert förstörde dina inspelningar. Hehe.
Efter var hemskt. Gråtande Angelheads överallt. Gråtande högar av människor bland vit konfetti och skräp. De som skulle städa bad oss gå.

Resten av månaden handlade om flytt igen. Vi skulle ut. Var tvungna att hitta någonstans att bo. Hittade våran stuga. Planera hur. Det blev av och vi klarade det. Frysen gick sönder på jobbet. Fast det hade nog blivit oktober då. Allt blev förstört iallafall. Mycket deg.