Vi kommer gå långt

Min dröm blir sann. Jag är bra ändå. Tack mamma.


Vem som helst blues

Jag sitter på ett skakigt tåg och läser miss world. Jag vill läsa varenda ord, titta på varje bild. Äntligen ett intressant magasin. Några stora dragare, men ännu intressantare mindre kända. Minst två Linköpingsbor. Tittade lite på os förut, hoppningen från fälttävlan. Det gick nästan bra för Sverige. Och jag är stolt över att första medaljen gick till ridsporten och dessutom till en tjej. Bra jobbat! Jag är (förhoppningsvis) på väg mot framtiden. Önska mig lycka till.


I will tell your story

Jag tänder ett ljus och tittar på minneskonserten från Oslo. Mitt sätt att komma ihåg det som hände. Vi satt på min säng, jag och Ida. Pappa säger att det har utlösts en bomb i Oslo. Det var kväll, åska i luften. Nästa dag skulle vi ju åka till Västervik, se ark. Läser på aftonbladet. Ungdomar på läger dödade. Över 70 personer. Det låter hemskt. Det blev bara hemskare. Från helgen minns jag att vi pratade om det. Att ark blev utbuade för att de spelade One of us is gonna die young dagen innan. Att de hade strukit den och Ola sa fina ord om det som hänt istället. Det är hemskt det som hände, det finns det inga ord för. Men det har fört med sig en stark sammanhållning. En kraft att bekämpa förtryck, en kraft att kämpa för kärlek, för öppenhet och framför allt för allas lika värde. Låt det som hände inte hända igen, låt oss lära av det här. Bara tillsammans klarar vi det.


Fjäril.

Ibland är det roligare än annars att jobba.


When they can run off the roof and fly away





Jag minns en dag. Det måste nog vara våren för två år sedan, eller om det var förra våren. Jag minns inte riktigt när, men det spelar ingen roll. Minnet är lika starkt ändå. Jag var hemma hos min vän. En sån där vacker försommarkväll. Luften var frisk, himlen blå och man behövde inte jackan. Vi gjorde inte så mycket, gick en promenad, pratade och njöt av vädret. Hon är en sån där som gör att jag känner att jag kan släppa lite på allt, vi kan sitta bara tysta utan att säga något och det känns helt okej. Och det var nog en sån dag, då vi inte sa så mycket, vi njöt av värmen som var påväg. På våran promenad hamnade vi på en sten på en gräsmatta. Där satt vi ett bra tag.

Varför just det här minnet har fastnat vet jag inte. Men det är ett sånt tillfälle då jag minns att jag kände mig lugn och trygg. Då ångest och stress inte fick ta plats. Sånt där tillfälle jag önskar att det fanns lite fler av. Tillfällen då jag inte känner att jag måste prestera hela tiden. 

Bakom ryggen var du svag

Det finns en låt, som har fastnat lite extra hos mig och Ida. Flytta på dej med Alina Devereski. Den är inte något som jag egentligen brukar tycka är en bra låt, men den har fastnat. Kikade precis på videon till den och försökte tycka illa om den. Det gick inte riktigt. Litelite gillade jag den ändå. Eller mer än lite. Färglad, animationer, töntig medryckande låt. Ni borde lyssna på den.




Årsdagar och besök

Igår var det min och Elise årsdag (hårsdag tänkte jag skriva?). Fyra år har vi känt varandra. Fyra år sedan den där dagen på Liseberg. 

Vi har, trots avståndet, träffats väldigt mycket under de här åren. Och mellan träffarna har det blivit otaliga timmar i telefon. Från konstiga upptåg långt ner i skåne till bara vara helger i Björsäter, Göteborg eller Östersund. Många långa stunder av att diskutera kollektivtrafik. Eller sjukt interna skämt som ingen förstår. Skratta åt totalt obegripliga saker som ingen utomstående förstår. Gråta tillsammans på konserter. Och om en vecka kommer hon ner igen och vi ska få spendera lite mer tid tillsammans. Det kommer bli bra

Annars var syster och hälsade på i veckan. Det var trevligt, vi åt pizza, massa glass, gick på loppis och gick den vanliga "natt" promenaden. Hon åkte tidigt på onsdagmorgon, och jag måste skryta lite, jag gav mig ut och sprang då. Sju på morgonen.

Eufori

Den här helgen stängde jag in mig i en bubbla. Tillsammans med Elsa och Joanna. Det har varit bra. Behövde bubbla lite. Visserligen har jag jobbat också. Men det gick bra. Vi har varit trötta allihop, men väldigt roligt. 

Igår såg vi på Eurovision. Hela. Jag sov under mellanakten. Väldigt trött, väldigt tråkig mellanakt. Och det var värt att se hela tävlingen. Loreen vann. Som jag kände i magen redan första gången jag hörde den. Det är en låt som går hem. Jag gillar den också, även om den börjar bli liite tjatig. Felet med att det bara är Rix FM som fungerar på jobbet.

Idag satt vi i solen och lyssnade på musik. Sådär livet ska vara. Pratade strunt. Jag och Elsa längtade till Paris. Jag förstår det fortfarande inte att vi kommer åka snart. Sen åkte de hem och jag gick tillbaka ut i solen. Försökte läsa men jag somnade, det var skönt.
Om fyra veckor är jag i Paris. Det är verkligen på riktigt.

En lyckad helg.

Nu är den röriga helgen slut. Först Stockholm två dagar, hem till Björsäter, upp till Nyköping, tillbaka ner till Åtvidaberg, igår Linköping och nu är jag hemma i Nyköping igen. Trots alla ställen och all rörig planering har jag trivts. Jag har varit med de bästa i min värld hela helgen. 

På fredagen när jag kom till Flemingsberg mötte jag Ida (som tagit sig dit själv, duktig flicka!), vi gick och handlade och var väldigt fnissiga. Trötta, hungriga och dålig humor. Fnisset fortsatte hela vägen hem till lägenheten och ett bra tag till. Den enda seriösa stunden var när vi öppnade målarboken och färglade Bärgarn. 

På lördagen åkte vi in till Stockholm och utforskade staden. Köpte presenter och randiga byxor. Gick på SoFo, åkte hem och bytte om. Missade pendeln men kom ändå in i tid till Jesus. Vi kom precis innan det började, gick direkt när det var slut. Väldigt skönt faktiskt. Det var iallafall väldigt bra. Stor applåd till Morgan Alling och hans insats som Herodes. Perfekt! Det var kul att sitta brevid Ida och skratta åt våra internskämt.

På söndagen åkte vi hem och firade bror. Lekte med systers hund, dagen var bara allmänt bra. Åkte hem med farfar, tvättade och fixade. Åt mat och drack milkshake (gjord av milkshake pulver på English Shop, inget att rekomendera). Lagom till allt var färdigfixat gick vi och hämtade Elise från tåget. Direkt i säng när vi kom hem. 

Måndagen jobbade jag, hämtades av pappa, bror, Ida och Elise. Lunch på max, till björs och duscha, hämta Rosa och Ros vid tåget och plocka upp Andreé. Tillslut kom vi till Åtvid och festen. En väldigt lyckad kväll. 

Tisdagen blev väldigt slö. Diskuterade lite tågluff när hela gänget nu var samlat. Just det, den började tidigt, halv åtta, för att gå med Elise till bussen. Efter Tacos och tårta åkte vi in till Linköping, vinkade av Ida, Rosa och Ros, gick hem till Andreé och jag sov i princip hela kvällen.

Some die young

Så. Helgen.

Började med ett försenat tåg. Efter halva vägen upptäckte jag att Linn satt på samma. Vi dumpade saker och gav oss iväg till The Voice. Max fick syn på oss och vi fick se genrepet. Intressant. Massa sb12 produkter, träffa Majsan och Sara. Vi fick sitta på Majsans reserverade platser. Kändes tufft. Jag var så oerhört trött efter att ha jobbat och varit uppe sen fem. Tuggade björnar och Linns dextrosol för att inte somna i direktsändning. Träffade Ola en stund efter. Fick sätta mig för jag var snurrig av trötthet. Var iallafall glad att Ulf vann. Han är söt. Glömmer inte Saras kommentar till Ola "Kan du inte ropa hit Micke så jag får klämma på honom". Eller när vi pratade om det strax brevid hans fru.

Vi tog oss hem med våra goodiebags. Låg väl till sängs sådär en halvtimme efter att vi kommit in. Somnade lika snabbt också tror jag. Vakna tidigt för att äta isländsk yoghurt. För att den var gratis liksom. Åka tåg till Gävle. Upptäcka (en gång till) att fler än vi trodde åkte med samma tåg. Kramas hej och hej då. Springa till bussen (men inte komma någonstans) tillsammans med Rosa, Ida och Elise. Träffa Rosas familj och hennes hästar. En första ridtur på jagvetintehurlänge. Väldigt stel efteråt, men lycklig. Det var fina hästar. Vi gjorde oss iordning och tog oss in till Gävle för helgens händelse. Åt mat och satte oss för att vänta. Träffa alla de där som inte setts på månader. Sitta längst fram med Ida och Elise, snegla mot Sara för att sjunga tillsammans. Det var en fin konsert. Jag var lite borta i början, inte riktigt där. I pausen fick vi höra att vi skulle ställa oss upp och sjunga. Vi grät, Ola grät. Jag grät. Det var jobbigt. Men oh så fint. Stoltheten. 

I slutet tjatade Ola om tio tåget. Alla trodde att han skämtade. Efteråt visade det sig att han faktiskt åkt med tio tåget. Jaha tänkte vi och hade en trevlig pratstund med Jonas Nydesjö istället. Kom tillbaka hem, trötta men ändå satt vi kvar lite för länge och bara pratade. Fint sådär. Somnade med en Ida brevid mig som tittade på mig när jag somnade.

Våfflor och ännu mera ridning på söndagen. Påväg att ramla av när ponnyn får för sig att godståget tänker äta upp honom om han inte flyr fort som attan ner i diket. Kul ändå. Åker in till Gävle och vinkar av Elise, går föri pressbyrån för att leta magnum doubble. Får istället gratismackor. Går till Max och äter ändå. Säger hejdå till Rosa. Går till stationen bara för att få reda på att jag inte skulle ta mig hela vägen hem förrän dagen efter. Säger hej då till Ida. Laddar mobilen samtidigt som en uteliggare blir mer och mer irriterad på min rygg. Nästan hotfull. Jag släntrar över till några jag känner och håller ihop med dem tills vi tillslut når Stockholm. Bokar om min biljett till ett morgontåg i hopp om att störningarna ska ordna upp sig. Sover hos syster. Upptäcker att tåget inte går. Tar buss istället, så var resan slut.

Känns som första gången på länge som jag faktiskt skriver ner något sånt här. Det känns rätt bra ändå. Lite tråkig text och mycket uppradning kanske. Men nu minns jag lite iallafall.

Alternativ

Har precis sett på Lejonkungen 3. Med Andreé sovandes bakom mig under hela filmen. Trött. Men vi har faktiskt varit duktiga idag. Gått ca 7 kilometer och simmat. Känns i benhinnorna. Wohoo. Måste skaffa bättre gåskor.

I helgen var jag hos Ida. Jag var rätt trött och förkyld men vi hade det bra. Vi åkte inga skidor, men vi hittade ut till retro cafeét, gick på loppisar och dollarstore. Åt chokladfonduee och såg melodifestivalen. Många skratt och tänka samma tanke, alternativ säga samma sak. Hittade en jättebanan. Planerade närmsta resan. Vet inte riktigt hur länge sen det var som jag inte hade en resa inbokad. Nu har jag fyra, plus en flytt.

Jag ska jobba hela helgen och är enligt schemat ledig idag och imorgon. Minns inte riktigt när jag faktiskt var ledig båda de dagarna. Annorlunda och väldigt skönt iallafall. Sista gången jag faktiskt är ledig två dagar mitt i veckan. Nästa vecka gör vi om schemat. Lite läskigt.


Come let´s pray for the weekend babe

Tisdag. Fettisdagen. Semeldagen. Mammas födelsedag. Egentligen ledig. Men sjuk eller ledig finns inte idag. Åtta timmar semlor. Det känns helt okej. Förberett.

Det var ledig helg och jag var hemma. Fira mamma, fira Sara och Joanna, dela på 90-säng, se på film. Gillar att vara hemma. Där slipper jag oroa mig över var jag ska bo. Få komma bort och slippa tänka på alla problem här.

DVDn kom i fredags. Jag har bara tittat lite. Fram till Prayer, såg mig och Elise i Prayer och Calleth. Ser väldigt besvärad och förvirrad ut. Förstår varför jag inte minns så mycket av konserten. Skyller på tiden på dygnet och allt annat som hände efteråt. Vad hände innan?

Dags att göra sig iordning för att ge sig iväg för att göra semlor. Och grattis på födelsedagen mamma.

When I see those happy faces

Hej bortglömdhet. Eller inte. Men det har inte blivit av.

Helgen var fin. Inte lika mycket woow känsla som jag hoppats på. Men fint och bra. Roligt. Kända ansikten. Som jag inte sett på ett par månader. Som jag inte hade träffat för ett år sedan. Saknade Ida och Elise litegrannganskamycket. Rosa och jag tänkte åka till Norrköping för att se Martin och Sylle. Det gjorde vi inte. Vi såg på hästhoppning istället. Det var bättre.

Det fina är att det alltid finns en hand i närheten. Att bryta ihop är tillåtet. Vi har alla varit med om det, vi vet att det blir jobbigt ibland. "Till och med att tappa ansiktet" hör jag gång på gång i huvudet. 

Var kissnödig, det var kö. Linn föreslog att jag skulle slå in dörren. Det gjorde jag inte. Ola kom ut ganska fort. Självklart kom taxin ganska snabbt. Vi sjöng för Sara. Folk fick säga sitt. Jag sa att han liknade Katla. Det var fint.

Har förresten slutat hitta ny musik. Saknar det. Har istället börjat uppskatta tystnaden. Fint det också. Fast jag skulle vilja börja lyssna på Patti Smith iallafall.

December

En tyst månad. Det hände inte så mycket. Ett år sedan beskedet kom. Att de skulle lägga ner. Handlade julklappar. I slutet åkte jag till Stockholm för att se Säkert! och Klungan. Kul, tråkigt att jag somnade. 

Jag fick vara ledig i fyra dagar över jul. Det var underbart. Åkte runt hela helgen tror jag. Hit och dit och tillbaka igen. Jobbade nyårsafton. Åkte till Västervik och firade det nya året där. Kul, men lustigt. 

Känns konstigt att inte ha så mycket mer att skriva om den månaden. Men det hände inte mycket alls. Jag jobbade, åt och sov. Det var musikhjälpen en vecka. Det var trevligt. 

Men efter ett år med resor hit och dit, flytt hit och dit känns det inte så farligt med en lugn månad. Det känns bra.

November

Startade upp den här bloggen. Började deppa. Åkte upp till Stockholm för att gå på The Voice inspelningar två gånger. Det var bra. Väldigt bra. Vi var VIP. Hehe. 

Efter andra gången följde Mikaela med mig hit. Tog med sin hund. Gick inte ihop med vår hund. Det var fint att ha henne här ändå. Men ångest över hundarna. 

Syster och Jennifer fyllde år. På samma dag.

Funderade fortfarande väldigt mycket på Ark. Kanske för att jag var ganska deppig. Bokade biljetter till Bruce Springsteen. Så jäkla häftigt.

Oktober

(Fått igång mitt internet igen. Lycklig)

Började Oktober med att flytta. Kaos helg. Helgen efter åkte jag upp till Umeå för att se Winnerbäck med Ida och Marcus. Det var en bra helg. Vi åt palt. Lustig konsert dock, väldigt annorlunda mot den innan (sista med Ark). Hade köat i över ett dygn då, nu var det bara vi där 40 minuter innan.

Jag hade jobbat utan någon ledig dag på väldigt länge innan jag åkte upp dit. Hade inte varit hemma på ett tag. Det var jobbigt. Nog för att det är kul att åka iväg. Men jag känner ändå alltid stress när jag inte varit hemma på riktigt på ett tag. 

P3 sände inspelningen från sista. Samma dag som jag tatuerade in Ark-märket på armen. Fint sammanträffande. Det var lite jobbigt att höra sista. Jag hade min Anca här, det blev bra då. 

Det var mycket jobb. Körde ner huvudet och försökte att inte tänka så mycket på allt annat.

September

Sen var månaden här. Den vi inte ville skulle komma. Månaden då allt skulle ta slut. 

Jobbet gick bra. Jag började komma in i det. Vi skulle på mässa. Samma vecka som sista. Vi var på mässan på torsdagen. Efter skjutsade de mig till kön. Möttes av Ida och Elise. Fick mitt nummer, fick min plats hos Ida och Elise. Jag var hungrig, de var hungriga. Hade väntat på mig. Vi gick och åt tillsammans med Sandra och Jejje, hade jättekul. Allt var jättekul. Skrattade. Vi sköt bort tanken på morgondagen och bara hade trevligt. Linnéa blev min vänsteraxel. 

När så nästa dag kom väcktes vi av en lövblåsare strax innan klockan sex på morgonen. Kallt. Men trots allt mysigt att sova framför ingången till Grönan. Hade en orolig känsla i magen. Det var jobbigt. Svt kom och tröck upp en kamera i ansiktet på mig. Insläppet var det finaste. 300 pers och lite till gick stillsamt in, hand i hand. Vi fick plats längst fram. Grät hela konserten. Stod bredvid Linn. Förlåt för att min gråt säkert förstörde dina inspelningar. Hehe.
Efter var hemskt. Gråtande Angelheads överallt. Gråtande högar av människor bland vit konfetti och skräp. De som skulle städa bad oss gå.

Resten av månaden handlade om flytt igen. Vi skulle ut. Var tvungna att hitta någonstans att bo. Hittade våran stuga. Planera hur. Det blev av och vi klarade det. Frysen gick sönder på jobbet. Fast det hade nog blivit oktober då. Allt blev förstört iallafall. Mycket deg.

Augusti

Jag var på intervju på Ica Maxi i Nyköping. Fick reda på att jag fick börja en vecka senare. Såg Melody Cluyb där. Var ensam den helgen. 

Såg Erik Hassle i Norrköping. Kul att äntligen få se honom. Hade kunnat vara bättre.

Det blev panik med att packa, inte packa, packa till Arken i Parken. Jag längtade, förväntansfull, nervös. Allting blev färdigpackat, jag satte mig på tåget där Ida redan satt. Kom ner till en helg då jag hade 'Time of my life'. Det var en sjuk helg. Men väldigt, väldigt bra. När jag kom hem åkte jag direkt till Nyköping. Lastade in mina saker. Fick fram en säng. Somnade. 

Jobbet blev bra, nervöst över hur det skulle bli. Hade en ledig dag och bestämde mig för att åka till Göteborg för en sista konsert. Den blev väldigt underlig. Gjorde mig mest bara ledsen. Hade ett moment med Sylle. Var frustrerad över att inte kunna stanna och få säga allt det där jag behövde säga till dem.

Det var mycket förändring. Sånt där som skrämmer mig. Men det blev bra. Och jag är glad att jag gjorde det.

Juli

Kom hem från Peace and Love. Trött. Men lycklig. Det var en bra festival. Alla detaljerna.

Började jobba helg på Ica Maxi. Gjorde inte massor i veckorna. Åkte till Riga med familjen. Kryssning. Hittade Pläden på en marknad. När jag kom hem åkte jag på gratiskonsert i Norrköping. Armand Mirpour och Billie the Vision and the Dancers. Det var riktigt bra. Och innan konserterna spelade de It takes a fool. Jag hörde den innan man hörde den. Eller snarare kanske man mer känner att den börjar. Armand vinkade till mig. Var så söt. Billie var väldigt söta.

Dagen efter kom Ida och det var dags för Västervik. Det var en bra konsert. Vi mötte Elise där. Det blev bra. Konserten var bara lycka. Efter var hetsigt.

Hände inte så mycket mer än att det var sommar. Det var fint.

Juni

Det blev sommar. Några av de där dagarna jag älskar. Ligga i gräset och läsa, alla blommor i trädgården och sommar som jag älskar den.

Jag tog studenten. En kul vecka, ett jobbigt avsked. Klassen som jag älskat. Som jag haft så kul med. Det var så bra. Stod framför vuxenlivet och var rädd. 

Jag fick beskedet att jag inte kom in i Kristianstad. Blev skitsur. Tror att det drog ner humöret ganska mycket.
Var på inspelningen för Tack för Musiken. Fick träffa Elise för första gången på för länge. Rosa var med också. 

Det blev midsommar, jag minns inte vad jag gjorde riktigt. Antagligen var jag hemma och på vanliga firandet och sen åkte till Andreé. Dagen efter åkte jag till Peace and Love. Stannade i lite mer än en vecka. Det var bra, men jobbigt. Så otroligt jobbigt. Men det var min festival, min festival som jag älskar så. När jag tänker på sommar tänker jag alltid på veckan i Borlänge. Såg inte så många band, var väldigt trött. Lyckades åtminstone se Ark från första raden. Gillar inte den scenen. Gillade inte konserten. Gillade att se den med Elise. Efteråt vinkade vi av Mikaela som åkte hem tidigare. Det var en tuff vecka. Dagen innan konserten såg jag Martin och Jepson inne på funkområdet. Ville springa fram. Men varken fick eller kunde. Toan kallade. Väldigt kissig just då. 

Juni byttes till juli under Peace and Love.

RSS 2.0