Nyss blev jag påmind om att det igår var fem år sedan min första riktiga ark konsert. På Debaser Medis i Stockholm. Det är länge sen nu. Min andra konsert någonsin. Jag åkte dit med Elsa. Det var i början av en vänskap, där musiken band oss samman. Som jag minns det kände vi inte varandra speciellt mycket, men hon var den som kunde tänka sig att följa med för att se dem. 

Det var en bra konsert. Fortfarande en av de bästa. Alla har sin grej, som gör den speciell och alla har verkligen varit bra. Men det här var första gången jag såg dem som ett angelhead. Och de spelade The Others. Jag minns att jag kände mig så träffad. Olas mellansnack innan den låten. Det är fascinerande hur jag fortfarande minns det. 

Vi gick från konserten i lyckorus. Jag för att jag hade fått se mina Kungar, Elsa för att det var en sjujäkla bra konsert. Det är kul hur jag ungefär fem år senare står på ett litet, litet dansgolv på en klubb i Östersund med tre av mina bästa vänner, dansandes till Martin och Jepsons musik. Och hur vi efteråt pratar med Jepson som med en gammal vän. Om jag hade vetat det fem år tidigare hur det skulle bli.

Och bara för att jag är stolt över att ha skrivit ett helt inlägg ska jag fortsätta och berätta, om planerna för luffen. I helgen bokade vi vandrarhem i Paris och Rom, flyget till Paris är bokat. Om en vecka har vi köpt våra interrail kort och har förhoppningsvis förstått lite mer om hur det fungerar med tågen. Det kommer bli så bra, jag är så lycklig.

Jag har precis avslutat min frukost. Gott. Innan jag gav mig på frukosten försökte jag planera lite inför sommarens tågluff. Det är inte lätt. Jag vill verkligen till Rom men det finns nog inte tid till det. Det känns surt. Det är dit jag vill. Men kanske får det bli en egen resa. 

Igår bokade vi flyget till Paris. Det var lite läskigt. Men det är en början. Första stoppet är klart. I helgen bokar vi nog vandrarhem i Paris. Vi ska förstå tågen också. Sen ska vi välja och boka interrail kort. Det kommer bli så himla bra. Snart är vi påväg.

Bloggen börjar nog dö lite. Jag vill inte längre dela allt.

Idag kom jag hem från en av de bästa helgerna. Den började i fredagskväll hos Elise i Östersund där vi dansade till Jepson och Martins musik. Det var dansdansdans. Vi mådde bra. Pratade med dem efteråt, svenneklappade med Jepson medan en vakt försökte få oss att gå.

Resten av helgen mös vi i stugan, köpte choklad, såg Ronja Rövardotter fallet och skrek in våren. Det var verkligen en behövd helg. Jag har saknat att bara umgås med de bästa.

Kikar på tredje Harry Potter filmen. Har ätit det bästa från påsklunch (omelett med svampstuvning och rödbetssallad). Egentligen borde jag städa upp inför imorgon. Bjuda på tårta och allt. Men skyller på att jag vill titta klart på filmen. Fast jag tittar mer på datorn än tvn. 

Det har varit mycket på jobbet. Slitit som bara den för att få ut tårtor. Ändå tar det slut direkt. Längtar till imorgon. Får träffa några av de bästa. 

Hade tydligen inget att skriva. Men ändå.