Packat, duschat, ätit. Sover lite i väntan på att åka. Några minuter sen far vi. Lite nervös. Det här blir bra. Paris, nu kommer vi.

Nu är vi framme i veckan då jag har kladdat Paris med stora bokstäver. Det är inte långt kvar nu. Bara några dagar. Fem faktiskt. Det mesta är fixat. Bara finslipen på packningen och ett midsommarfirande kvar. Sen är vi iväg. Det kommer bli väldigt spännande. Det är mycket vi ska hinna med. Samtalen just nu består mest bara av: Om en vecka är vi i Paris!!!.....

Jag tänker stänga ner facebook när vi åker. Det blir för mycket hets annars. Och jag har velat göra det länge. "Men det är ju så bra att planera där". Istället ska jag försöka uppdatera här lite under vägen.

Det finns inte mer att berätta. Allt kommer bli så bra.

Till slut har iallafall Markus släppt turnédatum. Norrköping 1 november. Gävle dagen efter. Stockholm veckan efter den. Tittar på lite klipp på youtube för att fira. Liveklipp från någonstans. Längtan efter konserter sätter in. Det var alldeles för länge sedan. Sen en konsert med någon jag verkligen vill se. Inte något jag går på för att jag kan, utan för att jag vill. 

Lite läskigt att jag har haft en sån där dag idag då jag bara vill lyssna på Markus. Sånt går i perioder. Kul att idag var en Markus dag. Han träffar rätt. Åh. Jag längtar efter en konsert med låtar som man älskar. Som man kan texten till. Lustigheter som händer just där, just då. Bara där. Bara vi, ingen annan. Det som jag levde för förra året, fast inte lika mycket som alla andra.

För några minuter sedan bokade jag biljetter till Disneyland Paris. Vi ska dit, jeej!

Om mindre än två veckor åker vi. Börjar bli lite nervös nu, jaa. 

I helgen fick jag åka hem, första hela helgen sen påsk skulle jag tro. Det var väldigt skönt. På lördagen hämtade jag och syster upp Elise som var kvar till ikväll. det har varit trevliga dagar. 

Nu ikväll har jag fått äcklig huvudvärk. Ska lägga mig och hoppas på att det går över. Får iinte bli sjuk, hinner inte vara sjuk.

Om mindre än tre veckor åker vi iväg på luffen. Det mesta är faktiskt fixat, lite småplock kvar bara. Eftersom jag är som jag är har jag börjat hetsa upp mig nu. Skriver upp sevärdheter, ska börja med tågen snart. Skriva upp tåg vi skulle kunna åka med. Planera allt, allt. Jag måste ha koll på ALLT. Inte en minut får gå fel, därför måste jag vara förberedd. Jag måste börja packa. Frenetiskt skaffa mig koll på alla detaljer. För jag vet inte hur man gör på en tågluff, än kan jag inte slappna av. 

Å andra sidan tycker jag att det är lite roligt att åka iväg på något som jag inte vet hur det fungerar. Det var länge sedan. De senaste gångerna har jag vetat hur det fungerat. Hälsa på mina vänner, åka tåg, umgås som vi gör. Åka på konsert, i princip samma människor på varje ställe, man kunde rytmen. Nu vet jag inget. Bara när tåget från Paris går och när flyget från Nyköping går.